Plast – är det lätta valet hållbart?

Plast är ett betydelsefullt material inom många områden. Men kan det vara hållbart? Det finns åtminstone mycket vi kan förbättra för en mer hållbar användning av plastprodukter. För att lyckas med en hållbar plastanvändning krävs kunskap, engagemang och drivkraft. Vi på Goodpoint har jobbat länge med att stötta våra kunder i plastrelaterade frågor. I den här artikeln går vi igenom aktuell lagstiftning och beskriver två av våra plastrelaterade kundprojekt.

Hur vi ska hantera plast har blivit en högt prioriterad fråga. Detta mångsidiga material är oumbärligt för många verksamheter och branscher, men det påverkar också samhälle, miljö och klimat negativt. Trots att rapport efter rapport konstaterar plastens negativa effekter fortsätter plastavfallet öka i Sverige och Europa. Enligt en undersökning från Europaparlamentet återvinns enbart 30 procent av plastavfallet inom EU. Resten förbränns, deponeras eller i värsta fall hamnar i naturen.

Aktuell lagstiftning
Återvinning och avfallshantering har hittills varit otillräckligt, och initiativ har därför börjat tas för att försöka minska plastanvändningen, både på nationell och EU-nivå. Exempelvis infördes en plastpåseskatt i Sverige förra året (för att bidra till att Sverige når EU:s direktiv 2015/720 med målsättning att varje medborgare förbrukar högst 40 plastbärkassar per år vid slutet av 2025). Och till sommaren förbjuds nio olika typer av engångsartiklar av plast som ett steg i införandet av EU:s engångsplastdirektiv. Andra plastprodukter kommer få krav på minskad konsumtion och förbättrad materialåtervinning under 2021.

Även Sveriges handlingsplan för cirkulär ekonomi, där är plast ett prioriterat material, innehåller initiativ för hållbar plastanvändning. Minskad plastanvändning anknyter också till arbetet med att nå de globala klimatmålen, då en stor del av plasten som produceras har fossilt ursprung.

Vad är viktigt att tänka på?
Det är tydligt att materialområdet plast genomgår en omfattande förändring som kommer pågå under lång tid. Förändringen, både i form av lagstiftning och egna miljömål, innebär långsiktiga utmaningar för alla verksamheter som hanterar plastprodukter av olika slag. Gabriella Silfwerbrand, senior konsult på Goodpoint, har några grundläggande tips till aktörer som vill ställa om sin plastanvändning:

– Till att börja med är det viktigt att se över avtal och pågående upphandlingar så man inte köper in engångsplast som inte får säljas efter 1 juli 2021 enligt EU:s engångsplastdirektiv. Nästa steg är att se över vilken fossil plast som kan fasas ut eller ersättas med andra material, och sätta verksamhetsspecifika mål för att minska sin plastanvändning generellt. Det dyker upp fler och fler produkter på marknaden av återvunnen och biobaserad plast, så glöm inte att prata med dina leverantörer. Att bidra till ökad efterfrågan på återvunnen plast möjliggör ökad återvinning av exempelvis plastförpackningar, säger Gabriella Silfwerbrand.

Projekt: Plastanvändning inom offentlig sektor
Goodpoint har de senaste åren hjälpt en rad myndigheter, kommuner och företag att utveckla arbetssätt och strategier för en mer hållbar plastanvändning. I rapporten Miljöledning som verktyg för en hållbar plastanvändning, som togs fram av Goodpoint på uppdrag av Naturvårdsverket, identifieras åtgärder som är centrala för att lyckas nå en hållbar plastanvändning riktad till den offentliga sektorn. Rapporten fokuserar på processen inom miljöledningssystem – planera, genomföra, följa upp och förbättra – och hur hållbar plastanvändning kan bidra till att nå verksamheters miljö och klimatmål.

– Syftet med den rapporten är att ge myndigheter en samlad bild av det nuvarande kunskapsläget, som sedan kan fungera som beslutsunderlag i arbetet mot en cirkulär plastanvändning. Att skaffa sig kunskap är avgörande i det arbetet. Men hur påläst man än är, kommer man behöva göra många svåra avvägningar under resans gång. Exempelvis i valet mellan jungfrulig fossil plast och återvunnen fossil plast. Jungfrulig plast är alltid sämre ur klimatsynpunkt, samtidigt som återvunnen plast har ett begränsat användningsområde. Till exempel får återvunnen plast inte användas i alls livsmedelsförpackningar och dess stabilitet försämras efter varje återvinningscykel, säger Gabriella Silfwerbrand och tillägger:

– Generellt är det bra att ta fasta på de grundläggande cirkularitetsprinciperna i sin plasthantering. Alltså minska användningen, förlänga livslängden på sina produkter och ersätta fossila produkter med fossilfria alternativ så långt det är möjligt.

Projekt: Plastanvändning i sjukvården
I Färdplan för cirkulära plastflöden, en rapport från Region Stockholm, är temat mer områdesspecifikt. Där beskrivs utmaningarna med de stora mängder medicintekniska plastprodukter som används inom sjukvården idag, och vilka konkreta insatser som kan göras där.

– Region Stockholms vårdverksamheter är duktiga på utsortering av plast. Det är dock miljontals engångsprodukter som idag måste energiåtervinnas när de använts på grund av smittorisken, men samtidigt finns mycket att göra för att välja andra material eller flergångslösningar i vården. Det är plast av väldigt fin kvalitet i vårdprodukter och vissa sorter skulle kunna materialåtervinnas om man kunde skapa strömmar av samma plastsorter. För det krävs ännu att ekonomiska och praktiska hinder överbyggs. Det är också viktigt att tänka på avfallshantering redan vid upphandlingen och ställa krav som främjar materialåtervinning och minimering av plast i produkterna och deras förpackningar, säger Sara Hjelm, senior konsult på Goodpoint och en av författarna till rapporten.