CSRD medför nya krav på hållbarhetsstyrning och -rapportering

Vad är CSRD?

CSRD är ett nytt EU-direktiv för hållbarhetsrapportering som enligt det initiala förslaget från EU-kommissionen ska träda i kraft 2023. CSRD ersätter NFRD (Non-Financial Reporting Directive) vilket i sin tur är det direktiv som idag reglerar bestämmelserna om hållbarhetsrapportering i årsredovisningslagen (ÅRL). Hållbarhetsrapportering i enlighet med ÅRL har varit lagstadgat sedan 2016. Syftet med det nya direktivet är att säkerställa att det finns jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information om bolags hållbarhetsarbete, samt att sammankoppla den övergripande hållbarhetsrapporteringen med andra standarder, ramverk och direktiv som exempelvis TCFD, EU-taxonomin, SASB, GRI och GHG-protokollet.

Vilka berörs?

Det nya direktivet innebär att antalet bolag som omfattas av rapporteringskravet kommer att öka från dagens omkring 12 000 till närmare 50 000 bolag inom EU. De företag som kommer omfattas är alla stora företag, oavsett om de är börsnoterade eller inte, samt små och medelstora börsnoterade företag. Utöver dessa omfattas även icke-EU-baserade företag med dotterbolag i EU av CSRD:s rapporteringskrav.

"Stora företag" är enligt CSRD företag som uppfyller följande kriterier:

• Mer än 250 anställda.
• Mer än 40 miljoner Euro i nettoomsättning.
• Mer än 20 miljoner Euro i balansomslutning.

De små och medelstora börsnoterade företag som omfattas är de som uppfyller minst två av följande kriterier:

• Mellan 50 och 250 anställda.
• Mellan 8 och 40 miljoner Euro i nettoomsättning.
• Mellan 4 och 20 miljoner Euro i balansomslutning.

Hur påverkas ditt företags hållbarhetsrapportering?

CSRD ska enligt det initiala förslaget träda i kraft från och med räkenskapsåret 2023 vilket skulle innebära att de första publiceringarna kommer 2024. Både EU-parlamentet och Europarådet anser dock att tidplanen för implementering är för snäv och föreslå att implementeringen flyttas fram ett år alternativt fasas in. Små och medelstora börsnoterade företag förväntas beröras från räkenskapsår 2026. EU:s arbete pågår fortfarande vilket gör att alla detaljer inte är på plats och det är därför inte helt klart hur direktivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning.

Det vi vet idag är följande:

• Fler bolag kommer att omfattas av kravet för hållbarhetsrapportering inom EU.
• Dubbel väsentlighet behöver rapporteras, det vill säga både in- och utgående påverkan.
• Hållbarhetsrapporten måste ingå i förvaltningsberättelsen och får inte upprättas separat.
• Krav på digital märkning (XHTML) på rapporterad information så att den blir maskinläsbar.
• Krav på tredjepartsgranskning av innehållet.
• Gemensamma standarder kommer reglera hur rapporteringen ska utformas.

Standardiserad rapportering med ESRS

Parallellt med EU-kommissionens pågående arbete med CSRD pågår också ett arbete med att ta fram gemensamma standarder för hållbarhetsrapporteringen som bland annat ska reglera vad hållbarhetsrapporteringen ska innehålla, hur den ska granskas och publiceras. Standarderna går under namnet European Sustaianability Reporting Standards (ESRS) och arbetet leds av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). Den 2 maj 2022 släpptes det första utkastet till ESRS vilket ger en inblick i kraven på hur företag ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. Företag som omfattas av kravet kommer exempelvis behöva rapportera sina strategier och affärsmodeller, styrning och organisation, väsentlighetsanalyser och påverkan, möjligheter och risker samt policyer, mål, handlingsplaner och resultat. Standarderna är organiserade i kategorier som kompletterar och interagerar med varandra.

Det finns tre kategorier av standarder:

Övergripande – De övergripande standarderna delas in i två områden: Generella principer samt Allmänna krav, strategi, styrning och upplysningskrav för väsentliga områden.

Ämnesspecifika – De ämnesspecifika standarderna delas in i tre områden: Miljö, Socialt och styrning som i sin tur inbegriper ett antal olika underområden.

Sektorspecifika – De sektorspecifika standarderna, som inte finns med i det första utkastet, kommer att fastställa upplysningskrav rörande påverkan, risker och möjligheter som kan anses vara väsentliga för alla företag som är verksamma inom en viss sektor.

Senast den 31 oktober 2022 ska EU-kommissionen anta den första uppsättningen av de nya standarderna. De sektorspecifika standarderna väntas dock tillkomma senare. Därtill kommer även specifika standarder för SMEs att upprättas.

Värt att notera är att standarderna säger att företag ska redovisa hållbarhetsfrågor utifrån den dubbla väsentlighetsprincipen. Det innebär att företag behöver rapportera både vilken påverkan verksamheten har på hållbarhetsfrågor, och hur hållbarhetsfrågor påverkar den egna verksamheten.

Standarderna kräver också omfattande upplysningar om hållbarhetsrelaterade faktorer i värdekedjan. Exempelvis kräver ESRS S2 – Arbetare i värdekedjan att företag lämnar upplysningar kring tillvägagångssättet för att identifiera och hantera faktisk och potentiell påverkan på arbetstagare i värdekedjan, avseende bland annat barnarbete, arbetsvillkor och tvångsarbete. Vidare kräver ESRS E1 – klimatförändringar att företag redovisar sina scope 3-utsläpp, det vill säga utsläpp som ligger utanför företagets direkta kontroll såsom inköp, upp- och nedströms godstransporter och avfallshantering.

Fem steg för att förbereda inför CSRD

Vi har identifierat fem steg som kan hjälpa företag att förbereda sig inför de nya rapporteringskraven:

1. Gör en gapanalys för att identifiera luckor mot de CSRD-krav som vi känner till idag.
2. Tillämpa den dubbla väsentlighetsprincipen i processen att identifiera väsentliga områden.
3. Koppla mål till era väsentliga områden och definiera relevanta nyckeltal för att mäta effekt och framsteg.
4. Bredda fokuset redan nu till att innefatta styrning, ansvar, mätning och uppföljning som inbegriper hela värdekedjan.
5. Påbörja samtal med revisorer för att förbereda processen.

Vad händer nu?

CSRD är fortfarande ett förslag från EU-kommissionen och det återstår för EU-parlamentet och Europeiska rådet att besluta kring direktivet. Detta förväntas ske i mitten av 2022 och därefter kan vi vänta oss följande: