För två år sedan undersökte Goodpoint hälso- och miljöeffekter av konstgräs på uppdrag av en kommun i Stockholmsområdet. Sedan dess har debatten intensifierats och delat upp sig i två läger. Vissa svenska kommuner väljer att anlägga fler konstgräsytor, medan andra enbart vill fokusera på riktigt gräs.
Å ena sidan menar kritikerna att de olika materialen som en konstgräsplan består av släpper ifrån sig hälso- och miljöskadliga ämnen, exempelvis zink och ftalater. Å andra sidan tycker förespråkarna att fördelarna väger tyngre: med konstgräs blir fotbollsplaner spelbara året runt och allmänna parkytor kan hållas fräschare utan risk för lera efter regn.
>>> Läs mer om konstgräsdebatten här och här.
Goodpoint skrev en rapport i ämnet 2016 och studerade då befintlig vetenskaplig litteratur. När det gäller hälsoeffekter hittade rapportförfattarna ingen vetenskapligt belagd risk, trots att konstgräsprodukter ofta innehåller ämnen som i sig är farliga för hälsan.
– Vi kunde konstatera att exponeringen hos människor är så pass liten att mängden ämnen som man får i sig troligen är obetydlig, säger Anna Persson, konsult på Goodpoint och delförfattare till rapporten.
– Men det är viktigt att betona att hälsoeffekter av konstgräs är ett komplext område. Många frågor är fortfarande obesvarade och mer forskning krävs innan vi kan dra riktiga slutsatser.
Sett till miljöpåverkan ger forskningen tydligare svar. Analyser som Anna Persson granskat visar att konstgräs och gummigranulat (som tillsätts för en stötdämpande effekt) kan innehålla exempelvis ftalater, bly, lösningsmedel och zink som är skadligt för miljön. De farliga ämnena kommer i kontakt med naturen när det regnar eller under snöröjning, då gummigranulat och bitar från plastgräset läcker ut i dagvattnet.
– Särskilt mikroplaster från gräset är ett problem. Partiklarna är för små för att fastna i reningsanläggningar och når därför ut till vattendrag och hav.
I Kalifornien, USA, stämdes ett skoldistrikt förra året av föräldrar som menade att de inte fått information om att konstgräset som deras barn spelar fotboll på innehåller cancerogena ämnen. Så långt tror inte Anna Persson att det kommer att gå i Sverige. Men hon tycker ändå att det är viktigt att kommunerna fortsätter ställa höga krav på sina leverantörer.
– Som inköpare måste man försäkra sig om att det finns en komplett förteckning över vilka ämnen som ett konstgräsmaterial innehåller. När vi skrev rapporten 2016 frågade vi en rad leverantörer om hur de informerar sina kunder om innehållet. Resultatet var varierat. Vissa var väldigt noggranna med informationen, medan vissa inte hade någon koll alls. Det positiva var att de flesta visste om att kraven ökat och hade en ambition att bli mer transparenta, säger Anna Persson.
Anna Perssons 3 bästa tips för projekterare för konstgräsanläggningar:
1. Fundera på om gummigranulat verkligen är den bästa lösningen som finns för fyllning till konstgräsanläggningen.
2. Om gummigranulat väljs framför naturmaterial, fundera på hur spridningen till omkringliggande områden och avlopp kan förhindras.
3. Se till att leverantören har en komplett förteckning över vilka ämnen som konstgräset och granulatfyllningen innehåller, samt att de uppfyller de krav som din organisation ställer på kemiskt innehåll.
Har du frågor om konstgräs och andra syntetiska material i utemiljöer? Kontakta Anna Persson: anna.persson@goodpoint.se / 046-16 03 84.