Ny lag om due diligence

EU-parlamentet har röstat igenom ett initiativ som förordar en ny due diligence-lag. Syftet med lagen är att ställa krav på företag att identifiera och åtgärda sin påverkan på mänskliga rättigheter och miljön – genom hela deras värdekedja.
– Många företag kan komma att behöva stärka sitt arbete för att förstå vilka riskerna är, säger Sara Hjelm, senior konsult på Goodpoint.

Huvudpunkter i lagen:

• Gäller för företag som verkar på EU:s inre marknad, inklusive företag med huvudkontor utanför EU.
• Innebär påföljder för bristande efterlevnad, och möjliggör juridiskt stöd för människor som orsakats skada av de berörda företagen.
• Innebär förbud av importerade produkter som kan kopplas till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, exempelvis tvångs- eller barnarbete.

Omröstningen i EU-parlamentet gällde ett godkännande att gå vidare med lagförslaget. Det officiella lagförslaget förväntas läggas fram av EU-kommissionen senare i år.

Om lagförslaget godkänns i dess ursprungliga form skulle det tvinga företag att identifiera och åtgärda alla delar i deras värdekedja som påverkar, eller riskerar påverka, mänskliga rättigheter och miljö negativt.

Parlamentsledamöterna betonar att due diligence i första hand är ett förebyggande verktyg, som ska underlätta för företag att utföra åtgärder baserat på sannolikheten och nivån av påverkan, företagets verksamhetsområde och storlek samt värdekedjans storlek.

Sara Hjelm, senior konsult på Goodpoint, tycker att initiativet från EU-parlamentet är bra, men att det är för tidigt för att dra några slutsatser.
– Vi ska inte dra för stora växlar av detta ännu. Lagförslaget som kommissionen ska presentera senare i år kommer troligen bli mindre ambitiöst än det som parlamentet röstade igenom. Detaljer i lagen, och om det ska bli möjligt att ställa företag till svars, är ännu oklart.

Om kommissionen låter lagförslaget vara oförändrat, med ett tydligt rättsligt ramverk för due diligence, vad skulle det innebära för svenska företag?
– Många företag kan komma att behöva stärka sitt arbete för att förstå vilka riskerna är, särskilt kopplat till sina kundled, tjänster och produkter. Nya frågor kring indirekt påverkan kommer dyka upp, och man kommer behöva hantera dem mer konkret. Till exempel hur livet påverkas för människor runt en leverantörsfabrik som förstör vattenresurser, hur användningen av digitala tjänster påverkar jämlikhet och tillgänglighet eller hur medarbetares psykiska ohälsa kan påverka barn, säger Sara Hjelm.